Alldeles snart börjar jag jobbet igen.
Peppen är inte så hög även om det ska bli kul att träffa arbetskamraterna.
Nu sitter jag här ensam och försöker vända lite på dygnet. Jonas och Hannes sover. Till klockan ett har jag åtminstone tänkt vara vaken.
Jag vill vara hemma med Hannes mer ju!
Det hjälper Lite att tänka på att jag i alla fall bara har 30 arbetspass kvar till semestern… …suck…
Hjälmjakt.
Nu när snön börjar tina bort från vägarna så sakteliga har det blivit dags att leta efter cykelhjälm och cykelstol åt Hannes. Hjälmproblemet uppdagades fort. Med ett huvud som är mer brett än avlångt passade inte någon av barnhjälmarna och vi fick övergå till att titta på ungdomshjälmarna. Lite större, lite flashigare och de ser helt vansinniga ut på Hannes. Såg ut som han sprang runt med ett UFO på huvudet där i affären.
Nåja, vi hittade tillslut en som såg lite mindre och normalare ut på hans huvud. Tror Jonas ska köpa den idag så bild kommer väl upp lite senare!
För de som inte kan se klippen kommer här lite bilder från våra turer ute.
Bilderna får ju givetvis beskådas av de som kan se klippen också!
En solig dag.
Ett foto jag tog åt fröken A i Värmland. Hannes har hennes jacka nu.
Vi pangar is.
Ute med sin far.
Promenad dags!
Sen Hannes blivit allt säkrare på att gå har ett nytt nöje växt fram. Varje förmiddag innan lunch packar vi på oss kläder och en matlåda (banan) och beger oss ut att promenera på gården. Förut när det var skare som bar både mig och Hannes rultade vi fram över det vita landskapet. Nu ägnar vi mer tid åt att hjälpa våren genom att panga isen längs vägkanterna. Hannes skrattar och skrattar när vi trampar runt där.
Fint att se och höra.
Bananpausen avnjutes bäst i solen mot den varma tegelväggen.
Här är ett klipp från en promenad ute och ett när han påhejad springer runt kökspelaren.
